Dreams come true - kapitel 2

Förra kapitlet: ”Jag drömde att jag hade en dotter och att vi var ute och gick och så blev hon påkörd och ah…” började han. ”Tur att det bara var en dröm.”

Han hade sagt till mig många gånger att om han fick en dotter skulle hon få heta Melody eftersom att det var hans favoritnamn. Det förklarar också varför han ropade mitt namn i drömmen. Jag log för mig själv.

”Ja vilken tur.” sa Maja och såg lättat och kärleksfullt på Eric. Hon kom fram till oss och gav Eric en snabb kyss på munnen.

”My work here is done.” Sa jag skämtsamt och reste mig upp.

”Tack för hjälpen.” sa Maja och flinade mot mig.

”No problems, säg bara till nästa gång du behöver hjälp.” sa jag och flinade tillbaka innan jag gick ner till mig igen.


Jag ryckte till där jag satt vid datorn när mobilen började spela Rihannas låt We found love. Erics namn lyste upp skärmen och jag tryckte direkt på den gröna luren.

”Tjaa!”

”Tja Mel, vad gör du?”

”Tänkte precis beställa biljetter till Justins konsert, iih!” pep jag lyckligt.

Om bara två månader och 4 dagar kommer Justin, Justin Bieber, hit till Stockholm.

”Wait, jag kommer ner.” sa han och innan jag hann svara började det tuta i luren. Han la på.

Femton sekunder senare plingade det på dörren.

Jag öppnade åt honom och han steg in med ett brett flin på läpparna.

”Värst var du var glad idag då?” sa jag frågande och flinade tillbaka.

”Japp, man blir ju alltid lika glad när man vet att man snart ska få se sin bästa vän flippa ur.”

Jag kollade misstänksamt på honom. Han hade något på gång, det var ganska tydligt.

”Jag fattar inte riktigt.” erkände jag och tittade nyfiket upp i hans bruna ögon.

Utan att svara räckte han flinandes fram ett kuvert mot mig och jag kunde inte hindra ett glädjetjut komma ut ur min mun när jag såg vad det var.

”OMG DU SKOJAR MED MIG ERIC!!” skrek jag och slängde mig runt hans hals. Han bara skrattade högljutt och kramade mig hårt tillbaka.

”Nope, du ska se Justin Bieber!” skrattade han och pussade mitt hår.

”Omg Eric, du är fan bäst i världen!” pep jag lyckligt när jag tagit ytterligare en titt på vad jag hade i handen. Två VIP-biljettert till Justins konsert.

”Man har ju sina stunder.” sa han självsäkert.

”Helt ärligt Eric, det är det bästa någon har gjort för mig i hela mitt liv.” sa jag och kunde inte hindra att en glädjetår rann ner för min kind. Han log och torkade bort den med sin tumme.

”Mel, du ska inte gråta, du ska ju få se Justin Bieber!”

Jag log om möjligt ännu större när han nämnde Justins namn. Det här hände bara inte.

”Tack, tacktacktacktacktaaaack!” sa jag och han fick ta emot ytterligare en kram.

Vi pratade en stund till innan han gick upp till sig igen.

Jag gav ifrån mig ännu ett glädjetjut och tog upp biljetterna.

2011.11.19 läste jag på datumet. Men konserten skulle ju inte vara förrän i januari?

2011.11.19 London. OMG!

Eric bokade biljetter till konserten i London. London av alla ställen!

Just då kändes det som att jag vilken sekund som helst bara skulle falla ihop av lycka och chock och aldrig mer vakna upp igen.

 

”Eric! London?!” skrek jag glatt när han, efter bara en signal, svarade i telefonen.

”Jajjemen.” sa han och jag kunde höra hur han flinade i andra änden och hur Maja skrattade i bakgrunden.

Jag var i himlen, helt seriöst. Snart skulle han väl säga att han bara skojat och att biljetterna inte är riktiga. Mitt superhumör sjönk till bara extremt glad.

”Är du kvar Mel?” frågade Eric i luren.

”ja, men du skojar väl inte med mig?” frågade jag allvarligt. Om han gjorde det är han så himla död!

”Nej, såklart jag inte gör!” sa han glatt.

”Omg, jag måste ringa Nadia! Tack igen!” sa jag snabbt och la på luren.

Konserten var om en vecka, bäst för henne att hon inte ska göra någonting då.

Nadia är en av mina allra bästa vänner. Vi träffades första dagen på gymnasiet och vi har hållit ihop sedan dess. Skolan känns helt okej att gå till när hon är där.

 

”Hej Mel.” svarade hon glatt när jag ringde.

”Hej, hur är det?” kontrade jag.

”Jo, det är bra.”

”Härligt, jo du, vad gör du på torsdag-lördag?” frågade jag och log brett för mig själv.

”Antagligen sitter jag hemma och deppar för att jag inte är i London, hurså?” svarade hon nedstämt.

”Perfekt, då kidnappar jag dig de dagarna.”

”jaha…?” sa hon väldigt misstänksamt. ”Vad har du nu för planer som jag måste vara med på?” frågade hon.

”Ehm… Jag har två biljetter till en konsert som jag vill att du ska följa med på, så jag tänkte att vi kunde åka på den… Och så behöver du inte deppa, för den är i London.” sa jag glatt och hon drog efter andan.

”Melody Claudia Rose, ge dig! Vad fan menar du?” skrek hon.

”Vi ska se Justin Bieber!” skrek jag tillbaka och sen satt vi båda och skrek tillsammans.


Kapitel 2, vad tycker ni?
Vill höra alla era åsikter! 
Har som sagt skrivit en hel del, men inget är ju skrivet i sten så om ni har några önskemål eller tips så tär jag mer än gärna emot dem! 


Handlingen kommer inte att gå jättejättefort framåt, lite lagom så, vill inte avslöja allt i början och så. Men det kommer, har stora planer för den här novellen kan jag lova! :)

pussokram!


Kommentarer
Postat av: Mathilda

meeeeeeeeeeer :D

2012-02-12 @ 21:07:20

Skriv en kommentar här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (bara jag ser den)

Har du någon blogg:

Kommentaren:

Trackback
RSS 2.0