mystoories

Förra kapitlet: Hej Alison, jag tänkte bara fråga om du har lust att ses idag? Såg att du bodde här i närheten :) kram.

Jag klickade på skicka och insåg först efter att det kanske inte var någon bra idé, men skadan var ju redan skedd så det var inte mycket att göra åt saken.

Alison svarade efter bara ett par minuter och vi bestämde att vi skulle ses efter en timma vid en kiosk i centrum.

Egentligen känner jag mig inte alls redo, men det är bara tio minuter kvar så det är för sent att avboka allting nu.

Jag drog på mig mina skor och gick ner mot centrum. Hon stod redan vid kiosken och väntade. Jag kramade om henne när jag kom fram och hon verkade bli jätteglad. Kul att jag kan göra någon glad, tänkte jag när vi beställde varsin glass.

”Har det hänt något roligt sen vi sågs sist då?” frågade jag mest för att det inte skulle vara tyst. ”Inte så mycket, men mina kompisar såg bilder från flygplatsen och då blev jag genast lite mer populär.” sa hon och skrattade till. Hon hade faktiskt ett gulligt skratt. ”vad har du själv gjort?”

”Inget speciellt alls, har försökt ta det lugnt så mycket som möjligt.” svarade jag så undvikande jag kunde utan att det skulle låta otrevligt.
Ärligt talat så hade vi riktigt kul när vi väl kom igång med pratet, hon var lätt att prata med och vi hade ganska mycket gemensamt. Men jag kunde ändå inte veta om hon ville vara min vän för att jag är känd eller för att hon faktiskt tyckte om mig som person. Jag antar att jag aldrig kommer få veta. Men vi bestämde i alla fall att vi skulle ses redan följande dag och vi bytte nummer och sånt innan vi gick hem.

Jag slängde mig på soffan och insåg hur trött jag faktiskt var. Jag sov inte mycket förra natten så det skulle ju såklart straffa sig nu.

Jag vet inte hur länge jag sov, men jag vaknade av att mamma skakade om mig lite försiktigt.

Jag sträckte på mig och gav ifrån mig ett sånt där morgonläte innan jag satte mig upp.

”Vill du ha mat?” frågade mamma när jag vaknat till lite. ”Mm, visst” svarade jag trött. ”Vad är klockan?”

”Den är lite efter halv 7, har du sovit länge?” ”Typ 3 timmar eller något” svarade jag efter att jag försökt räkna lite. Jag vet inte om det blev rätt, men det spelar inte så stor roll.

Mamma gick och började laga lite mat så jag gick upp på mitt rum och tog fram en handduk och rena kläder och gick in i duschen. Jag skruvade på kranen och kände det varma vattnet rinna ner för min kropp. När jag stod där kände jag att tårarna kom. Jag vet inte varför, men jag lätt dem rinna och de verkade aldrig ta slut. Jag har inte gråtit mycket efter dagen vi gjort slut. Jag har försökt hålla alla känslorna inom mig och spelat glad för alla som jag mött. Men det verkar inte ha varit någon bra idé.

Jag vred av kranen efter 20 minuter och virade handduken runt midjan.

Mina ögon såg rödgråtna ut och jag ville helst inte visa mig för mamma såhär, så jag gick ut och satte mig på balkongen en stund för att det röda skulle försvinna. Men till min förtret kom mamma upp efter fem minuter och satte sig bredvid mig. Hon tittade på mig en stund innan hon frågade vad som hade hänt. Eftersom att mamma skulle genomskåda en lögn så valde ja att berätta sanningen. ”Just nu har det inte hänt något, men jag har inte orkat släppa ut känslorna innan så de kom nu” sa jag och skämdes lite. Jag vet inte varför, jag har aldrig skämts inför henne innan, men nu gjorde jag det och det kändes inte alls bra.

Mamma kramade om mig länge och viskade gång på gång att allt kommer bli bra, och tillslut trodde jag på det hon sa. Det lät rimligt.

*

Jag vaknade med ett ryck när det plingade till i min mobil och Alisons namn lyste upp på skärmen.

Jag tryckte upp smset.

Alison: Hej Justin! Picknick i eftermiddag? : )

Justin: Hej! Visst, ska vi ses vid stranden runt 4?

Jag skickade smset och gick ner och tog mig en macka med ost och skinka. Klockan var halv 12 så jag hade god tid på mig. Mamma hade åkt till jobbet så jag var ensam.

Hon svarade ett okej så då var det bestämt

Jag ringde upp Chaz på skype och vi snackade i över två timmar innan jag bestämde mig för att äta lite lunch och fixa i ordning mig så vi sa hejdå och jag lovade att ringa när jag kom hem.

Jag gick ner och tog fram maten som mamma hade lämnat i kylskåpet. Det var kyckling och ris. Även fast jag inte gillar det så mycket så fick jag äta det ändå, jag var hungrig.

Efter maten gick jag upp på mitt och hämtade handduken och gick till badrummet för att ta en snabbdusch.

När jag kom ut insåg jag att snabbduschen inte gick så snabbt. Jag hade stått där i över 45 minuter så nu hade jag bråttom.

Jag tog på mig ett par jeans och en rutig skjorta och gick sedan ut till bilen. Det tog ungefär en kvart att åka till stranden och när jag kom dit var hon redan där.

Hon såg mig och kom genast fram och gav mig en kram. Känslan av att det skulle bli en bra kväll kom krypandes.  Vi satte oss på en stor filt och tog upp all mat. Eller ja, det var mesta fika, men ändå. Jag hade packat ner några extra filtar så vi inte skulle behöva frysa, och de kom till väl användning för de började bli kallt efter ett par timmar.

Vi hade verkligen roligt och jag skulle precis dra ett av mina jätteroliga (haha) skämt när min mobil ringde.

Jag såg att det var mamma som ringde och det gjorde mig glad, hade inte hört från henne på hela dagen.

"Hej mamma!" Sa jag glatt, dock var jag inte glad så länge till.

"Justin. Snälla, jag ber dig. Kom inte hem ikväll. Snälla." Sa hon. Hon grät hysteriskt.

"Mamma, vad har hänt?" Frågade jag chockat.

"Mor…" var det enda hon han säga innan jag hörde en duns. Hon måste ha svimmat. Jag började få smått panik. Efter bara några sekunder hörde jag en annan röst i luren.

"Hej. Jag är dr. Harrison." Sa en mansröst.

"Vad hände med mamma?!" Skrek jag tillbaka i luren.

"Din mamma svimmade, men hon tas omhand av några sköterskor nu."

"Vad är det som har hänt?" frågade jag, fast lite lugnare nu när jag visste att mamma var okej.

När jag hörde doktorns svar kunde jag bara ge ifrån mig ett högt plågsamt skrik innan allt blev svart.

Vad tror ni har hänt?

Kommentera!

Kram! :)

Kram!