mystoories

Förra kapitlet: Vi tog våra jackor och gick ut till bilen. Det hade blivit ganska kallt och Taylor satte på lite värme i bilen.

- Tack för att du finns, sa jag innan jag steg ut ur bilen.

- Tack själv Sel, vi hörs.

Och så var han också borta.

Justins perspektiv:

När jag vaknade på morgonen hade mamma redan åkt. Hon var troligen på jobbet. Det var ju trots allt tisdag.

Jag reste mig långsamt upp och kände det kraftiga huvudvärken. Troligen hade det inte helt gått över efter den lilla olyckan med fansen. Men det gjorde inte så mycket, det var ändå ingenting i jämförelse med smärtan jag kände i hjärtat.

När jag kom ner såg jag att mamma hade lämnat en lapp. Och mycket riktigt.

Hej gubben, jag åkte till jobbet,

Vi hörs senare idag,

Kram mamma.

Ännu en ensam dag tänkte jag när jag tog fram smöret, skinkan och mackorna. Men en stor och bra frukost skulle säkert göra dagen lättare.

Jag gjorde i ordning två mackor till mig och satte mig i soffan och satte på tvn. Det gick inget bra på någon kanal så jag stannade på MTV, som jag alltid gjorde när det inte gick något annat bra.

Ushers ansikte prydde tvrutan och mitt humör steg förvånansvärt mycket, det var längesen jag träffade honom. Det var på tiden att vi sågs igen. Jag får komma ihåg att ringa till honom senare, nu ska jag bara äta upp min frukost och ta det lugnt ett tag.

Jag satt och halvtittade på tvn en lång stund men bestämde mig för att stänga av när baby började spelas. Jag avskyr att höra min egen röst och se mig själv.

Det blev väldigt tyst i huset när jag stängde av tvn så jag satte på radion istället och det första jag möttes av var min egen röst. Igen. Men den här gången sjöng jag That should be me.

Även fast jag ville stänga av så gjorde jag inte det utan satte mig istället på en stol i köket och lyssnade på vad jag faktiskt sjöng.

That should be me, holding your hands.

Jag tänkte ju såklart på Selena. Men den här gången var det inte med samma smärta som alla andra gånger jag tänkt på henne den senaste tiden. Utan nu var det mer med hopp inför framtiden.

Jag kommer hitta någon som är minst lika bra som henne. Det kommer bli svårt, men jag kommer göra det. Jag känner verkligen det på mig.

*

- Hallå eller, ska du sitta där hemma och filosofera hela dagen eller ska vi snacka om något?! Utbrast Chaz genom datarutan.

Jag hade ringt upp honom och Ryan via Skype för att få snacka med dem en stund, de var ju mina bästa vänner så jag borde ju kunna prata med dem om det här som har hänt.

Det kanske sägs att killar inte pratar med varandra om sånt, men jag tycker inte att det behöver vara så.

- Sorry killar, jag tänkte bara på hur jag ska fixa allting nu. Ni vet med pressen och sånt.

Jag såg hur Chaz och Ryan utbytte blickar och jag visste att de hade börjat planera något innan jag ens tog upp detta ämnet.

- Men du Justin, vore inte det bästa sättet att berätta för pressen att ni inte är tillsammans längre vara att du helt enkelt syns med en annan tjej? Då får de fråga och så säger du bara att ni inte är ett par längre?

Jag såg Chaz nöjda min när han hade avslutat meningen. Det syntes att det var han som hade kommit på det. Och det var inte med hjälp av Ryan, utan helt själv.

Jag skrattade åt hans min men blev allvarligare igen när jag tänkte på vad han hade sagt.

Skulle det vara så lätt? Men vart skulle jag få tag på en tjej som jag vill låtsas vara tillsammans med?

Nej, det skulle inte vara schysst mot Selena, även fast vi hade brytit med varandra så var vi ju fortfarande vänner. Eller?

- Chaz, det måste göras med mer respekt. Jag vill inte förstöra våran vänskap också.

- Okej, jag förstår. Men det är väl bara att du träffar Selena igen och så ser ni till att stöta på en journalist och berätta?

Okej nu blev jag faktiskt förvånad. Han kom på det nu, det syntes. Chaz har aldrig varit någon speciellt smart kille, men det han sa nu var ju faktiskt rätt smart.

- Ja, Tack Chaz, måste dra! Sa jag och kryssade ner videochatten.

Justin: Hej! Har du lust att ta en promenad snart? Så kan vi prata lite och kanske få pressen att förstå att vi inte är tillsammans längre utan bara vänner? (:

Jag vet inte hur det lät, men jag skickade ändå, hon skulle säkert förstå vad jag menade.

Jag la ner mobilen på sängen bredvid mig bara för att några sekunder senare ta upp den igen.

Selena: Hej. Jo visst, det blir bra. Ska vi ses vid slutet av din gata om 20 minuter?

Justin: Okej, det blir bra, vi ses.

Det skulle bli den första gången vi sågs efter uppbrottet, men det kändes faktiskt okej.

Under den tiden vi har känt varandra så har vi byggt upp en stark vänskap, och den finns kvar även fast vår relation inte gör det.

Kommer journalisterna tolka det rätt? 
KOMMENTERA!
kraam!